Viste ni att
Obsarvera att folk kan störa sig på detta inlägg så spyda kommentarer. No thanks!
Jag anses som kaxig och elak (enligt vissa) men mer fel kan man inte ha, jag är livrädd när de gäller bråk och sånt även fast jag inte visar det. Jag hatar när folk slåss och jag har sett mina vänner göra de 2x och då började jag böla. Jag har blivit förföljd i liljeholmen och typ sprang därifrån. När jag väl blir så sur så kan jag skrika och lägga kommentare och leker tuff när jag står och snackar med handen och säger öhh ursäkta? Sån är verkligen inte jag igentligen. Om nån random tjej som såg läskig ut och kommer och langar mig blicken och ställer sig 1mm ifrån mitt ansikte och frågar vafan de är jag glor på så börjar jag kallsvettas och får fram, ahmen inte dig iallfall som låter tufft i mina öron och ser tufft ut i mina ögon men i deras öron hör dom en mus like väl som dom ser en, dom är katten och jag är musen (utseende mässigt i vanliga fall så är de där inte sant). När jag var yngre för ca 2 år sedan så var jag jätte stolt över mitt rykte, nu tycker jag bara de är töntigt. Ska man skratta eller gråta lixom? Jag anser inte mig själv som en elak person och verkligen inte kaxig, de tror jag inte mina vänner heller gör.
Men flippad, herregud de är bara förnamnet.